Lärarutbyte inom fysioterapi, Pravara, Indien

Inka Löfvenmark, fysioterapeut var genom Erasmus+ på Pravara sjukhuset i Loni, Indien, på lärarutbyte.

I december 2023 var jag 3 veckor på Pravara sjukhuset i Indien. Sjukhuset ligger i Loni, Maharashtra, ca 5–6 timmars bilväg från Mumbai (Bombay). Sjukhuset är numera välbekant för mig, jag har varit där 1–2 gånger / år sedan 2016 och är nu anställd på College of physio therapy. Initialt kom jag dit för att hjälpa till med att starta en rehabiliteringsavdelning för personer med ryggmärgsskada vilket jag även tidigare har gjort i Botswana. Sjukhusdirektören, med fler, hade varit på studiebesök på Spinalis mottagningen och Rehab Station Stockholm, där jag arbetat i många år, och blivit inspirerade att kunna erbjuda en liknande rehabilitering för befolkningen på landsbygden omkring Loni.

Bild: Vy över Pravara campus som även visar hur mycket solenergipaneler som monterats upp.

Undervisning

En stor del av min tid där är schemalagd undervisning av fysioterapistudenter i ämnet ryggmärgsskada. Träffar studenter i årskurs 3 och 4, interns samt 1a och 2a års mastersstudenter.  Undervisningen sker både i föreläsningsform, som workshops och en stor del klinisk undervisning. I årskurs 3 är det ffa föreläsningar (basal ryggmärgskadekunskap med konsekvenser och komplikationer), i årskurs 4 blandat föreläsning och workshops, och för de mer avancerade studenterna får studenterna eller lärarna välja område. Detta år innehåll de praktiska workshops med förflyttningsteknik och rullstolsförskrivning, gångträning, samt föreläsningar om neurogen blåsa/tarm, spasticitet och autonoma konsekvenser till ryggmärgsskada.  

Bild: Ett av undervisningtillfällena. Workshop avseende gångträning och gånghjälpmedel.

Ryggmärgsskaderehabiliteringsavdelningen

Avdelningen startades 2017 och har sedan dess fungerat bra på en basal nivå. Den innebär en stor förbättring för personer som fått en akut ryggmärgsskada eller lever med ryggmärgsskada sedan tidigare. Innan avdelningen startade erbjöds poliklinisk rehabilitering i form av fysioterapi, men nu erbjuds inneliggande rehabilitering där även sjuksköterskorna är en viktig del av rehabiliteringsteamet för hantering av neurogen blåsa och tarm och sårprevention eller behandling. Avdelningssköterskan, Rashmi, var i Stockholm en månad innan avdelningen startade och gick bredvid väl utvalda sjuksköterskor på neurologkliniken på Karolinska sjukhuset och sedan på Spinalis/Rehab station. Hon har sedan tränat upp de 5–6 sjuksköterskor som arbetar på avdelningen, varav 4 varit med från början och 2 tillkommit pga den ökande patienttillströmningen. Sjukhuset har även anställt en rehab coach, dvs en väl rehabiliterad person med ryggmärgsskada och bra personlighet för att coacha, motivera, visa och träna nyblivna patienter med para- eller tetraplegi. Rehab coacher har en väldigt viktig funktion som förebild och motivator. 

Strukturen av fysioterapi är speciell på detta universitetssjukhus då fysioterapeuterna ffa är lärare och har begränsad klinisk behandling på schemat, de undervisar och handleder studenter. Det gör det svårt att utveckla specialistkunskaper, men fördelen är att det finns gott om personer omkring, studenter i olika faser av sin utbildning, och det är alltid 2 mastersstudenter som under handledning ansvarar för avdelningen.

Rehabilitering går bra framåt och patienterna är ofta nöjda och gör klara framsteg under deras träningsperioder. De blir mer självständiga vad gäller förflyttningar, ADL samt rullstolskörning, lär sig hantering av blåsa och tarm, dvs bli kontinenta, och får ofta mer framtidshopp. De patienter vi var på hembesök hos denna gång, vittnar om hur mycket bättre de blivit och hur bra hjälp de fått. En person uppger även att han nu jobbar mer igen och inte är deprimerad längre vilket han var initialt.

Bilder: Hembesök hos tidigare patienter. Hembesöken görs alltid med sjuksköterskor, neuro- och community-fysioterapeuter samt studenter, sammanlagt 15–20 personer.

Under årens lopp har vi lagt till olika träningsdelar varje gång jag är där och sen tar personalen över, t.ex. basket och sport, gym-träning, rulla ut på stan, förflyttningar till bil, rickshaw och motorcykel mm. Denna gång började vi på allvar med patient- och anhörigutbildning. Jag höll en föreläsningsserie på 8–10 tillfällen tillsammans med en sjuksköterska som tolkade. Nu kommer några sjuksköterskor och fysioterapeuter översätta föreläsningarna till Marathi och fortsätta ha med regelbunden undervisning.

Bilder: Rehabcoachen Ajit visar förflyttningsteknik till motorcykel och håller i konditionsträningen på sportområdet.

Reflektioner

Det är alltid roligt att vara på Pravara. Jag blir mycket väl omhändertagen, uppskattad och har alltid fulla scheman på dagarna. Många studenter är där under flera år så jag kan se en utveckling i deras lärande och avdelningen går stadigt framåt. Jag ser fram emot nästa gång vilket blir om ca 1 år.

0 comments

Leave a Comment

Related posts