Malin Essén & Sara Janzen

I juni deltog vi i Erasmus Library Staff Mobility Week i Dublin, där bibliotekarier från flera europeiska länder samlades för att besöka irländska universitetsbibliotek, dela erfarenheter och diskutera bibliotekens framtida roll. Under veckan besökte vi bland annat Trinity College Dublin, University College Dublin, Royal College of Surgeons in Ireland, Technological University Dublin, Maynooth University och Dublin City University.

Vi åkte till Dublin för att utbyta erfarenheter kring hur bibliotek organiserar och utvecklar sina verksamheter. Som representanter för KI Biblioteket presenterade vi vårt arbete med KI RIMS och hur biblioteket samverkar med andra delar av universitetet för att utveckla och förvalta forskningsinformationssystemet. Samtidigt fick vi möjlighet att ta del av hur kollegor i andra länder arbetar med liknande utmaningar.

Community, Connections and Collaboration i praktiken

Årets Erasmusvecka hade temat “Community, Connections and Collaboration: The Library of the 21st Century”. Under veckan återkom frågor om samarbete, partnerskap och användarinvolvering i olika sammanhang. Flera bibliotek visade hur utvecklingen av lokaler, tjänster och digitala lösningar sker i nära dialog med användare och andra verksamheter inom universiteten. Det användarcentrerade arbetssättet, med tester, återkoppling och kontinuerligt erfarenhetsutbyte, var återkommande i flera av presentationerna och studiebesöken.

Vår egen presentation, “Transforming Together & Co-managing a Research Information Management System (KI RIMS)”, knöt också an till veckans tema. Vi berättade om hur KIB tillsammans inom GVS (med avdelningarna FER, HR, IT, KA) och med akademin samverkar kring utveckling och förvaltning av KI:s forskningsinformationssystem. Ett centralt budskap var att ett system aldrig bara är ett system, utan ett nätverk av människor, relationer och gemensamma mål. Genom att utgå från användarnas behov, skapa strukturer för samarbete och bygga gemensam förståelse över organisationsgränser kan vi skapa större nytta för både forskare och universitetet som helhet.

Biblioteksmiljöer som stöd för fokus och återhämtning

Ett återkommande tema under våra besök var arbetet med att skapa miljöer som främjar koncentration och välbefinnande. Flera bibliotek hade utvecklat så kallade sensory spaces eller andra typer av lugna miljöer med dämpade intryck, naturmaterial och genomtänkt design. På University College Dublin har de arbetat mycket med att utveckla de sensoriska miljöerna.

Vi såg också hur frågor om psykisk hälsa synliggjordes i biblioteksmiljöerna. Informationsmaterial och hänvisningar till stödresurser fanns ofta väl synliga för besökarna. Det gav ett intryck av biblioteket som mer än en studieplats, ett rum som också kan bidra till trygghet och återhämtning.

Vad vill användarna egentligen ha?

En formulering som fastnade hos oss var att användarna ofta efterfrågar ”ett traditionellt bibliotek, men med eluttag”.

Bakom det skämtsamma uttrycket ligger en viktig insikt. Trots nya tjänster och digital utveckling är behovet av tysta studieplatser, läsmiljöer och tillgång till samlingar fortfarande starkt. Det nya handlar ofta om att komplettera dessa grundläggande funktioner snarare än att ersätta dem.

Samtidigt såg vi flera exempel på hur bibliotek arbetar mer experimentellt med sina lokaler. Istället för att på förhand bestämma exakt hur en miljö ska användas väljer man ibland att observera användarnas beteenden och anpassa lokalerna därefter. Frågor som hur många grupprum som ska vara bokningsbara eller hur möbler bör placeras avgörs delvis genom att studera hur besökarna faktiskt använder biblioteket.

Det användarcentrerade förhållningssättet var något som återkom i många sammanhang under veckan.

Stora investeringar och höga säkerhetskrav

Något som också gjorde intryck var omfattningen av de investeringar som görs i de irländska universitetsbiblioteken. Flera av biblioteken vi besökte var nybyggda eller genomgick omfattande ombyggnationer. Biblioteken hade ofta en stark och tydlig fysisk närvaro på campus genom egna byggnader med generösa studieytor och moderna lärmiljöer.

Samtidigt var säkerhetsnivån hög. Samtliga bibliotek hade någon form av entrékontroll, spärrsystem eller säkerhetspersonal. Det var en påtaglig skillnad jämfört med vad vi är vana vid i Sverige och väckte tankar kring hur bibliotekens roll som öppna och tillgängliga miljöer balanseras mot krav på säkerhet.

Kulturarv som en levande del av bibliotekens identitet

Ett annat tydligt tema var det starka fokus på heritage som präglade många av biblioteken. Historiska samlingar, arkivmaterial och berättelser om universitetens och bibliotekens historia lyftes fram som centrala delar av verksamheten.

Besöket på Trinity College Dublin med Book of Kells och mottagningen på Maynooth University Library och deras Russel Library blev särskilt tydliga exempel på hur kulturarv integreras i bibliotekens identitet och kommunikation. Det väckte reflektioner kring hur historiska samlingar kan användas för att stärka bibliotekens roll och synlighet även i en digital tid.

Informationskompetens i AI-eran

En av veckans kort-presentationer från deltagare hette Information Literacy in the Age of AI och hölls av Hayley Brabazon. Diskussionen kretsade kring hur informationskompetens behöver utvecklas i en tid där generativ AI, desinformation och plattformarnas algoritmer påverkar hur information produceras, sprids och uppfattas.

Särskilt intressant var perspektivet att informationskompetens inte bara handlar om att bedöma källor, utan också om att förstå de incitament, mekanismer och intressenter som styr informationsflöden på digitala plattformar. Frågor om förtroende, transparens och påverkan blir allt viktigare, både för studenter, forskare och biblioteksmedarbetare.

Värdet av internationellt erfarenhetsutbyte

Det kanske viktigaste med Erasmusveckan var ändå möjligheten att möta kollegor från olika länder och diskutera gemensamma utmaningar. Även om organisationer, resurser och nationella förutsättningar skiljer sig åt står många bibliotek inför liknande frågor: hur vi möter användarnas förändrade behov, hur vi förhåller oss till AI, hur vi utvecklar våra fysiska miljöer och hur vi kan fortsätta vara relevanta som kunskapsmiljöer.

Vi återvände till KI med nya idéer, nya kontakter och flera perspektiv att ta med in i vårt fortsatta utvecklingsarbete. Erasmusutbytet påminde oss om värdet av att lyfta blicken från den egna verksamheten och se våra utmaningar genom andras erfarenheter.