Hantverkstur

Av: Anna Dahlerus, internationell koordinator, Internationella kansliet/SER

Jetlaggen gör sig påmind och vi vaknar båda mycket tidigare än vad vi behöver, men också idag har vi ett fullt program med besök i flera hantverksbyar utanför Cuenca. Varje by har sin specialitet där flera hantverkare ägnar sig åt samma sak. Vi stannar bl a i San Bartolomé som är känt för sin gitarrtillverkning och Chordeleg där keramik och smyckestillverkning med ytterst tunna silvertrådar, sk filigrana utgör den största inkomskällan för familjerna som bor där. Landskapet är lika hänförande vackert, höga berg och djupa raviner. Grönt grönt grönt. Studenten som guidar oss är en skattkista av kunskap och även idag vi lär oss massor om Ecuador, om hur de traditionella hantverksfärdigheterna har utvecklats och lever kvar, om hur det är att leva som ung student i Cuenca och mycket annat.

Vi besöker också ett kooperativ för tillverkning av Panamahattar i Sigsig. Visste ni att Panamahatten har sitt ursprung i Ecuador? Vi fick berättat för oss att President Roosevelt under bygget av Panamakanalen såg till att utrusta alla arbetare med hattar från Ecuador som skydd från solen och de kom därför att kallas för Panamahattar. Lunchen (idag kycklingsoppa med potatis och majs samt ris med platanos och grillad kyckling) äter vi på en välrenommerad restaurang på vägen och innan vi återvänder till Cuenca stannar vi på marknaden i Gualaceo för att smaka nybakade tortillas med en söt varm kanelkryddad majs- och mjölkdryck som heter morocho. En lokal dryck med minst sagt spännande smak.  Sådär gott. Ris, majs och potatis tillsammans med fläsk eller kyckling utgör stommen i det ecuadorianska köket och man äter oftast huvudmålet mitt på dagen och då alltid soppa som förrätt samt varmrätt. Ibland efterrätt.

Väl tillbaka på hotellet ger vi oss i kast med att förberedda presentatiorna vi ska hålla i veckan, tills ögonen går i kors. Det gör de lätt när kroppsklockan närmar sig 4 på morgonen.

0 comments

Leave a Comment

Related posts